Vecka 40 (39+0)
Lexie… vad pysslar hon med egentligen…
Hon vaknar tidigt om morgnarna nu och "krånglar".
Tidigare har hon kunnat sova till ca 7.30-8. Vilket jag inte har haft nåt emot alls 🙈
Imorse vaknade jag vid 05.40 och gick på toa. När jag gick ut därifrån så ropar hon "Vem är det!?"
Kände hur hela min kropp ba drog av en suck.
Satt hos henne i 20 minuter utan resultat.
Smög ut och låtsades som att jag trodde att hon sov.
La mig i sängen och klickade runt på Åhléns.
Jannes alarm ringde och han gick upp och sa att jag kunde få sova en stund till ❤️
Kände mig så uppgiven. Och så larvigt, samtidigt. Det är väl bara att gå upp kanske?
Men så… sover jag ju inte direkt toppen under nätterna. Vaknar varje gång jag ska vända mig om. Det knakar och gör ont i bäckenet. Två stora kuddar flyttar jag med runt varje gång också.
Vaknar för att hon bökar i magen och det gör ont, vaknar för att gå på toa…
Och, nu är det liksom bara 6 dagar kvar till BF, man vet aldrig när det drar igång och jag bara känner att den där sömnen vill jag verkligen ha om natten.
Nu är den där skrutteluttan på förskolan i alla fall.
Jag sitter vid datorn och kollar på biljetter till Jason Derulo, dricker kaffe, och skriver det här.. men snart ska jag lägga mig och sova en stund.
Ser att den behöver rengöras lite 🙈
Sen tänkte jag åka upp på stan när affärerna har öppnat och kolla efter en bebismössa i bomull. Har inte hittat någon här hemma efter Lexie 🤔
Och så ska jag till apoteket och ladda upp med Alvedon.
Men ja. Så var det ju alltså vecka 40.
HELT GALET!
Igår var jag (Janne och Lexie också 😁) till barnmorskan för sista gången.
Magen, eller i alla fall livmodern har sjunkit tyckte hon.
Hon tyckte även att det kändes som att det var mycket vatten i magen, och att hon är rätt så "högt upp". (Inte fixerad alltså)
Vilket gör mig lite nervös för att själva förlossningen ska starta med vattenavgång.
Tänk om jag inte ens är hemma 😬
Då ska jag i så fall sätta mig ner och vänta tills allt är klart och bilen är framkörd, och åka in.
Ogillar så starkt att ha saker att oroa mig över.
Men jag hoppas att hon håller sig kvar till BF.
Ja men snart är det här över i alla fall.
Visst har jag väl sagt tidigare att jag ser fram emot att få tillbaka min kropp??
Tänk att få röra sig obehindrat. Sånt som man är så van vid och tar förgivet.
Det här är liksom inte kul. Är så begränsad. Och håller jag igång på dagen så straffar det sig på kvällen. Då får jag så himla ont i ryggen…
Håll ut… får jag intala mig själv 🙈