Hej på er!

Inte är det här någon "vanlig påsk" inte. Social distansering är vad alla förväntas av oss alla, att tillämpa.

Det här är nåt som engagerar mig ordentligt - och drar fram argbiggan i mig. Men det tar vi en annan dag 😖

Förra påsken föddes Lexie, syskonen hade vattkoppor (igen, konstigt nog) och ja, jag födde henne klockan 5 på morgonen, klockan 14 var vi hos svärföräldrarna på påskmiddag 😂
När man ser tillbaka på det så låter det ju helt knas.
Men tiden på sjukhuset... det är ju det träligaste. BB är inte mysigt och dit kom vi aldrig, utan fick stanna på förlossningen tills vi ville åka hem efter ronden då. Det var helt självklart att åka hem.
Jag är ju lite rastlös av mig ibland med, så jag hade inte alls nåt emot att vi åkte till dem.
Det jobbiga var väl att vi hade varit vakna i över ett dygn, och jag hade rejält ont överallt och hade så besvärligt när jag skulle andas.
Förlossningen med Lexie var helt klart "värst" 😅 Men jag fick min tre och jag är nöjd 😍

 

Så två annorlunda påskaftnar på raken. Men den här tar nog priset. Inte trodde vi väl i vår vildaste fantasi att det skulle bli så här.

Jag har sagt det till Janne.. så fort jag hörde om de där två i Kina som avlidit av "ett virus". Då kände jag helt ärligt "Åh nej". Nej, men spridning hit, det var avlägset. JAG KÄNDE DET PÅ MIG. TILL OCH MED JAG. Jag föste det under mattan och blundade och hoppades. Nu sitter vi här.

Påsk blidde det ändå, och till påskfika bakade jag Camilla Hamids kolakladdkaka - vilken kan rekomenderas! Supergod! Fylld med dulche de leche är den 😍

 

Vi håller även på att donar här hemma, och har gjort också. Jag ska visa er senare.

 

Ha det gott!